en återkommande dröm är den om det stora huset i skogen....
Det brukar börja på samma vis. Jag kommer dit till mitt hus mitt ute i ingenstans, det är snö ute och ingen värme i huset. Jag fryser inte. Nyckeln hänger på spiken precis bredvid dörren. Det är ett stort hus, jag kliver in i köket, känner mig som hemma. Känslan är hemma.
Soffan är placerad mitt i det stora rummet på nerdervåningen, brasan är konstigt långt borta. Golvet är kallt och i sten. Någon tittar på mig.... Ovanvåningen breder ut sig bakom mig i en slags balkong där man kan se hela nedervåningen men jag ser ingen trappa. Nu är jag där uppe och tittar ned, vem iakttar mig. Jag vill veta mer, öppnar dörr efter dörr till rum med stora möbler och bokhyllor som sträcker sig från golv till tak, fyllda till bredden med vältummade inbundna böcker, doften, uppstoppade djur som stirrar och överallt hör jag barn som fnittrar... Känslan av att vi leker, rum efter rum och fnittret är hela tiden framför mig,,, Sista dörren jag öppnar får fnittret att tystna. Det luktar källare och starka medel, lite sött och rummet består av en ensam stor möbel med massor av lådor. Jag är ledsen nu... Jag vaknar alltid där, med en känsla av att jag borde gjort mer, ansträngt mig, utan att veta vad jag letar efter.... För det känns så, som att jag letar efter något....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar