Mitt i livet,,,

bryter jag av med livet i skogen. Vi kom till Torpet sent och både jag och Lovisa var trötta efter en hård vecka. Vi hoppade ur kläderna och i nattsarkarna. Vi tom hoppade över att tända brasan, tjocka täcken gör det skönt att sova kyligt. Kvällen avslutades med vars en bok och värmen av en vänskap som jag inte kan sätta ord på. 

Vi vaknade sent, utvilade. Jag fångade en hösttrött fjäril och för en stund ville jag behålla honom.

Runt knuten stod två Lupiner i full blom mitt bland hundratals överblommade vissna med redan spruckna frökapslar. Underligt,,,

En kort sväng i skogen gav oss kantareller och allt annat än hemlängtan.... Det ÄR gott att leva, jag behöver bara lära mig hur man gör.