Historien upprepar sig, åldersnojan är på plats och kampen om att vara bekväm i bikini är inne på sitt tredje år. Funderingar på vad jag ska bli när jag blir "stor", trivs jag där jag är idag?
Jag hittar ny glädje i situationer jag inte visste fanns. Situationer som är oplanerade, nya möten och det oväntade är de bästa. Det är nytt för mig som annars går in i nya möten med skräck och nervöst försvar. Är det nu resan börjar?
Jag är redo!
