Färdiga...

Före.....

Missförstå mig rätt,,,

Det är lite mer än två år sen jag tappade det finaste som finns,,,, Det känns så, som om jag tappade dig. Vi hade väntat på dig så länge och lika plötsligt och efterlängtad som du fanns där lika plötsligt och saknad tappade jag dig. För jag saknar dig, hur kan jag göra det? Jag har inte träffat dig.... Jag lämnade sjukhuset med en klapp på axeln och två citodon och fick förklarat för mig att statistiken ser ut så här, ungefär vart tredje barn blir "tappat". Jag skulle minsann vara glad som hade två barn.... Enligt er på sjukhuset var du inte ens ett barn, en siffra i statistiken.....

Jag mår bra idag och jag saknar dig ibland, inte varje dag som tidigare.

Färdiga!

Före....

Livet rullar på,,,,,

Det går fort och jag känner att ibland hänger jag inte riktigt med. Det är höst nu, än har inte frosten kommit till skåne men solen lyser med sin dunkla aura.... Träden är nakna, marken prasslig och det luktar unket.... Jag älskar det,,,, Jag är precis hemkommen efter årets sista Torpetrunda, nu får mössen dansa på bordet till i vår.... Jag har försökt att njuta fullt ut framför brasan men tiden har rusat och jag känner att jag orkar inte springa.

Jag kom hem, kände mig lugn i själen, dammade av traven med böcker som jag inbillar mig varje sommarsemester att jag ska hinna läsa. Varje höst får jag njuta sommarens bokgodis, jag övertalar mig själv att det nog är meningen att det ska vara så SKYNDA LÅNGSAMT! Sommar blir höst, jag flyttar upp i soffan med mina älskade böcker och tänker, vilken tur att jag inte hade tid att läsa just då,,,, sommar blir höst just nu, i min soffa med min bok...